Frälst av nåd…

Jag äter köttfärspaj till frukost på fikarasten. Undrar om det kvalificerar mej till du är vad du äter programmet. Jag tror det.
Dagen passerar och jag känner att jag ligger ungefär två steg bakom. Osminkad och utan balsam i håret också. Tur att jag har världens bästa jobb, annars hade jag gömt mej på toaletten till kl 16.
Missar min skjuts hem. Missar bussen. Väntar på nästa. Regnar tills jag blir kattdränkt.
Sitter på bussen trött som en sten. Tandläkaren ringer upp, inte världens bästa idé tycker jag, det där med att lämna nummer avsluta med fyrkant och vi ringer upp tack piiiip. Tandläkaren ringer i alla fall, långt senare än datorröstens tid. Jag försöker låta strukturerad och koll på läget. ”Jaaa, heeeej, jag ville boka en tid.” Men det ville jag ju inte. Jag ville ju ha en adress bara, ska skicka in ett papper efter att jag var där för 2 veckor sen. Määään var är pappret. Börjar rota och placerar mina saker på minst två säten. En tant, nej en medelålders frisk kvinna i sina bästa år utan uppenbara akuta sittbehov kliver på bussen, marscherar fram till mitt säte och sen ”Flytta på dina saker”… Aaah neeej, hallå tandläkartelefonisten. Jag har koll på läget. Vänta lite bara. Ojojoj… en sekund tanten. Kvinnan med en millisekunds tålamod sätter sej resolut på min dator!
Jag: ”skulle du kunna akta lite så kliver jag åt sidan, jag och mina attiraljer”. Tandläkarmänniskan i luren tappar också tålamodet. Alla i bussen stirrar. Men jag vill ju baaara ha en adreeess. ÅÅåå. Jag får adressen, lyckas rota upp ett kvitto att skriva på och en gammal röd penna ur väskan. Tack tack. Telefonkvinnan skäller lite på mej. Jag säger tack tack.
Samlar ihop alla prylar som nu ligger lite i gången och lite överallt. Min sprillans nya Prada-väska är lerig! Nej, jag har missat min hållplats. Kliver av. Lunkar hem. I hallspegeln kan jag konstatera att jag ser ungefär helt galen ut. Vad har hänt med mitt hår? Och en fisk har dött i akvariet. Dåligt, 189 spänn not well spent.
Kommer då på att jag skulle ju hoppa av bussen vid banken. Måste fixa nytt ID och bankkort eftersom jag råkade kasta min plånbok i soporna på McDonalds häromdagen. Jaha, nej men jag behöver nog inte handla i alla fall. Kollar i skåpet. Det finns en påse mandlar och en burk sardiner. Jaha.
Stirrar i spegeln en lång stund och känner att this is not my finest moment. Nu är det dags för ett radikalt åtgärdsprogram. Därför ska jag nu ägna mej åt följande… efter att jag spolat ner dödfisken.

1. Tacka Jesus för frälsningen, Guds nåd över mitt liv! Jag är lite så halvdålig men Jesus kan smitta mej med sin godhet, kärlek och koll på läget.
2. Läsa och fundera djupt på detta: Den Ande som Gud ger gör oss inte modlösa utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Mycket bra.
3. Städa bort löven som ligger på vardagsrumsgolvet
4. Äta en påse mandlar och en burk sardiner
5. Sova en kvart
6. Engagera mej i nån vän som behöver mej mer än jag behöver mej själv just nu
7. Kolla på Ugly Betty

A, E och K kommer snart med tårta. Jag älskar faktiskt livet. Det är gott att leva.