Sitter som vanligt o slår ihjäl tiden i väntan på pendeln efter mysfika i stan. Fick snygga leopardbrallor av världens finaste Annelish. Thank you! Förresten, läser du detta tycker jag du ska RÖSTA på min guldfiskbikini. Se nedan. Tänkte nämligen vinna resepengar på 20.000 pix. Kan passa bra till alla Jesusfestivaler i framtiden. Jag längtar till nästa gång jag står mitt i en gungande festivalpublik bestående av ett onått folk o hör hur frälsningsbudskapet basuneras ut så det vibrerar i luften. Och kanske kan Maria o jag åka på en liten solsemester in BRAZIL om pengarna räcker. Kostar inget att drömma :)
Att dricka kaffe i måttliga mängder innebär inga hälsorisker. Det kan tvärtom i några avseenden innebära hälsovinster. Koffein är ett milt stimulerande medel, och att dricka kaffe kan göra att man känner sig piggare och har lättare att koncentrera sig och därmed även presterar bättre. Om man känner sig dåsig kan en kopp kaffe göra att man snabbt piggnar till. Det finns även forskning som har visat att koffeinet i ett par koppar kaffe räcker för att hålla bilförare mer alerta och därmed kan förhindra sådana trafikolyckor som inträffar på grund av att föraren somnar vid ratten.
Jobb har jag sökt idag. Nu: kaffepaus nr 4 och en stunds slösurfande, d är jag värd. Tänk att d ändå finns så sykt mkt olika jobb i sthlm. Jag kan liksom bli modermålslärare i engelska för treåringar, receptionist på en hundtidning, städare på regeringshuset, juristsekreterare, maskot på gröna lund, pizzaserverare o massa annat. Får se vem som ger bäst betalt :) tudiloo rasten är slut.
Måndag morgon, tvättstugan, jag sorterar strumpor o pratar m Gud. Så måste jag grina lite, av lycka. Tänk att jag får må såhär bra. Vara såhär välsignad. Jag som under några överdramatiska tonår var säker på att livet alltid skulle va crap, tråkigt o hårt o att jag skulle helt säkert förstöra varje chans att göra nåt bra. Så fick Gud tag på mej. Och gav mej mer än jag kunde drömma o hoppas. Tänk vilka planer han har. Tänk att jag är fri att följa. Tänk att jag får bo här och göra det jag gör. Just nu vill jag inte vara någon annanstans.
Livet med Gud är lycka och äventyret har precis börjat!
Om jag hade ägt en Iphone. Då skulle jag kunnat: -läsa morgontidningen medans jag väntar här på min skjuts, eller vouge kanske -uppdatera min blog whenever -uppdatera min blog utan att d tar hundra år att peta in alla bokstäver -va så sykt effektiv på bussen, läsa mailen o sånt -lyssna PÅ VILKEN MUSIK jag vill i spotify -rita en liten bild, som 3åriga tjejen på pendeln nyss, en gubbe m ett öga gjorde hon, pappan jättestolt -kolla kartor istället för att alltid gå hej vilse hela tiden -spela fågel som jagar stjärnor spelet -jämföra apps m annelie som vi värsta prylkillar -leta rätt på närmaste mcdonalds på en sekund -ringa någon ibland -bli king of sms.ande -ta kort på chefen o lägga till dinosaurie som jagar han -alltid alltid ha koll på busstiderna -äga en kalender -ha hela bibeln i fickan -kolla youtube när jag har tråkigt -o säkert hundra andra saker som jag inte ens vet om
...som förvandlade mitt liv, var för ungefär 6 år sen i en stad som heter Migori i södra Kenya. En ung kvinna jag mötte en kväll la ett bylte i famnen på mej, en liten bebis. Hennes blick som mötte mej... Jag förstod henne exakt, jag kände vad hon kände, språkbegränsningar och kulturskillnader var bortblåsta... Om jag kunde beskriva den vackra, hemska blicken, en mammas ögon... fulla med smärta som var förbi desperation och samtidigt en fast beslutsamhet 'jag gör vad som helst, snälla snälla snälla, hjälp mej'. Barnet som var inlindat i några smutsiga trasor måste varit några månader gammalt, men vägde nästan ingenting. Det lilla barnet stank så det stack i ögonen. Skinnet spännde över vassa benkanter, den lilla magen var uppblåst och de mörka ögonen var grummliga. Jag gick sönder, hela jag. Men jag visste att jag hade något att ge henne.
Dom få orden jag fick säga till den unga kvinnan den kvällen är värt mer än de miljoner ogenomtänkta ord jag kastar ur mej varje dag. Så såg jag att hon vågade tro som jag, på Guds kärleksbevis, på Jesus som försonade människa och Gud. Som tog bort syndens konsekvenser, förbannelse, sjukdom och död. En Gud som älskar, som är barmhärtig och full av kraft. Som aktivt gripit in och som gör det igen och igen när man sätter sin tro till honom. Och jag såg, att hon i den stunden torkade sina tårar och satte sitt hopp till Jesus. Med bebisen i min famn, tackade vi tillsammans Gud för Jesus, för korset, för att han besegrade sjukdomen, för helande och en framtid full av liv för det barnet, för att Guds plan skulle sättas i verket...
Det finns miljoner kvinnor som hon, som behöver dej. Som aldrig hört. Om den Gud som älskar villkorslöst, som vill rädda den som är förlorad och ta i sin famn den som är vilsen. Människor som behöver att du ger vidare det du fått.
Lukasevangeliet kapitel 4, vers 18--> Så kom han (Jesus) till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet:
"Herrens Ande är över mig,
ty han har smort mig
till att predika glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig
för att ropa ut frihet för de fångna
och syn för de blinda,
för att ge de betryckta frihet
och predika ett nådens år från Herren."
Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."
(...för att avsluta historien... en person bosatt i Migori tog kontakt med kvinnan samma kväll för att hjälpa familjen med vård, mat och allt praktisk som de var i desperat behov av)
...en alldeles utmärkt dag att break out the boots. Eller som Amber i Project Runway puts it: If a girl wants to wear diamonds to the supermarket, then WHY NOT?!
For I am convinced that neither death nor life, neither angels nor demons, neither the present nor the future, nor any powers, neither height nor depth, nor anything else in all creation, will be able to separate us
from the love of God that is in Christ Jesus our Lord.
Romans chapter 8.
I am loved.
Nothing will part me from my God, nothing in life, not even death.
Undrar hur många procent av mitt liv jag har o kmr att spendera på pendeltåg, t-bana o dyl. Men d gör inget. För d är en bra plats att tänka, skriva, lyssna på musik, prata m folk o få brighta idéer. Dagens pendeltågsnotering till mej själv:
d som är jobbigt är inte nödvändigtvis dåligt. Ibland är d tom BRA!
Disciplin är att ha fokus på o agera för d långsiktiga resultatet, o ignorera vad som känns bäst i exakt den här sekunden.
Svensk = född i Sverige, föräldrar som är födda i Sverige, svenskt medborgarskap, bott i Sverige hela livet, föräldrar och generationen över har bott i Sverige hela livet, ljust hår, rosa hy, allmänbildad, priviligerad, humanist, reserverad, artig, prydlig, återhållen, vänlig, jantevaktad, omvärldsupplyst, vintersportande, allvädertuktad, utseendemedveten, självkritisk, väluppfostrad, sekulariserad kulturkristen, känslokylig, individualist, prylsamlare, smakfull inredare, midsommarfirare, arbetande, miljömedveten, föreningsengagerad, orättvisobekämpare, blygsam, intellektuell, naturvän, ödmjuk... Eller?
Jag är glad att jag har en superstökig lägenhet som måste städas, ett berg av tallrikar som måste diskas och en hög av kläder som måste tvättas. Jag är glad att jag är trött efter jobbet. Jag är tacksam att jag inte är hemlös, att jag har en trygg och varm plats att bo på, att jag aldrig behöver gå hungrig och att jag tom har lite snygga kläder (och skor såklart). Jag är tacksam att jag har ett arbete, så jag kan försörja mej. Jag har mer än jag behöver.
Det finns kraft i den positiva bekännelsen, i tacksamheten. Ibland när jag för en sekund känner att jag saknar något tvingar jag mej själv att lista allt jag är tacksam för... Listan är nästan oändlig. Att låta sej själv tänka att man har brist på prylar leder alltid till ett osunt habegär... som aldrig kan mättas. Att låta sej själv tänka att man har brist på bekräftelse, uppskattning osv leder alltid till att man blir bitter och inåtvänd... och stänger sitt liv för allt andra människor kan ge en. Bättre att leva för andra.
JAG ÄR TACKSAM
för att Gud hittade mej, förlät mej, ledde mej hem, upprättade mej, gav mej ett nytt spännande liv, en framtid och ett hopp om en evighet. för att jag får ha min identitet i Jesus för mina fantastiska föräldrar som ställer upp villkorslöst för min knäppa bror och hans fina fru som bor i samma hus för min söta syster, våran vänskap och hennes humor för SOS Church, och det Gud gör där för att min mamma älskar mej för att min pappa tror på mej för mitt 1a handskontrakt för mina möbler som jag fått för alla fina prylar jag skrapat ihop från alla världens hörn för min SOSfamilj, för stark gemenskap för alla mirakler jag får se för mina ledare som går före för allt jag lärt mej i livet för mitt kylskåp fyllt med mat för alla uppenbarelser jag kan bygga mitt liv på för mina hundra garderober som flödar över för att jag är frisk för att mitt badrum flödar över av tjejprylar jag gillar för alla äventyr jag varit med om för att jag kan göra det jag drömmer om för att jag kan leva för andra för lådan med smycken från Thailand, Etiopien och H&M :) för min uppväxt i förortskulturen för vänner jag kan dela allt med för att jag kan leda människor till Jesus för rötter och släktingar i Sverige och USA för sund predikan och undervisning för övervinnarmentalitet för att jag kan ge vidare det jag får för uppskattning och kärlek jag får från mina vänner för att jag kan leva med mening för att jag får göra en positiv skillnad för alla resor jag gjort, alla platser jag sett för min dator för att jag bor i Sverige, ett fantastiskt land för att jag kan ge upp alla prylar och ändå vara världens lyckligaste
